I december var vi tvungna att avbryta resan när vi nått till Teneriffa. Vi var bara dagar från att lämna hamnen för att gå till Cap Verde. A lyckades efter en del övertalning få J att söka vård och efter diverse undersökningar i Santa Cruz lämnade vi båten och åkte hem till Linköping.
I Linköping blev vi mycket väl omhändertagna på Universitetssjukhuset. J blev inlagd på Hematologen en vecka före jul och de gjorde en hel massa tester. Efter ett tag var läkarna överens om att det inte var cancer utan något som kallas Wegeners granulomatos. numera kallas det Granulomatös polyangiit. Wegener var nämligen nazist och man kan ju inte ha en sjukdom uppakallad efter honom.
Det är en vaskulitsjukdom som ger inflammation i de fina blodkärlen. Hos J slog det på slemhinnor i näsan och på lungorna. Obehandlad kan den gå på njurarna och vara dödlig inom 6 månader. J fick dock bra behandling och var hemma till julafton. Prognosen är bra och regelbundna blodprov visar normala värden. Behandlingen kommer förmodligen att pågå minst året ut. Sedan tar det ytterligare ett par år innan man vet om sjukdomen återkommer.
Nu har vi ju en båt liggande på Teneriffa som är fullpackad med mat och utrustning för långsegling. Vi har funderat mycket på hur vi skall göra. Skall vi fortsätta där vi slutade, låta båten vara kvar på Kanarieöarna, segla båten till Medelhavet eller segla hem till Sverige. Vi tycker att riskerna för återfall är för stora för att vi skall ge oss iväg till Västindien nu. Därför kommer vi att försöka segla hem båten till sommaren och göra ett nytt försök om några år. Hemresan kommer att gå via engelska kanalen, Holland och Tyskland.
Vi ser redan fram emot att ge oss ut igen och få en lite bättre avslutning på vårt äventyr än det blev i december.
S/Y Semper Fi 