We are going to Ibiza!

Norra Ibiza, så underbar vik.
Det var med viss tvekan vi seglade mot partyön Ibiza. Fulla tonåringar var vår bild av ön. Våra fördomar har dock kommit på skam och Ibiza är en riktigt mysig liten ö med flera fina ankringsvikar. Det har inte heller varit lika trångt som på Mallorca. Kanske beror det på att många av båtarna är lokala och går i hamn på kvällen eller på att båtlivet domineras av gigantiska lyxjakter. Vi har ofta varit omgivna av motorbåtar i 50m-klassen med några på 130m. RIB-båtarna är ofta större än vår båt, gärna med två eller tre 200hk-motorer. En del har en mindre jolle (större än vår) hängande bak.

Udda båt och stor jolle.

Vi har fått agera sjöräddning vid två tillfällen. En jolle och en rosa flamingo fich J hämta med jollen och leverera till ägarna. Det resulterade i en vinflaska och två öl i bärgarlön. Bra för 10 minuters jobb.

Den rosa flamingon.

Vi seglade på Ibizas västsida söderut. Där finns många små ankringsvikar och bara en del är med i hamnböckerna. Många båtar är charterbåtar och de verkar gå till välkända vikar. Vi har blivit lite djärvare och börjar leta natthammar som inte är med i böckerna. Därför har vi fått ligga ensamma i två vikar. Känns nästan som att segla på ostkusten.

Söder om Ibiza ligger Formentera. Det är en låg avlång ö med några fina sandstränder. Vi gick dit och låg första natten med en smal strandremsa som skydd mot ostvinden. Tyvärr var det en väldig trafik med färjor, stora motorbåtar, vattenskidåkare, vattenskotrar och små och stora jollar. Det gjorde dagen ganska skvalpig, men som vanligt var det nästan tomt i solnedgången och natten var lugn.

Formentera.

Vi börjar nu planera för att gå till spanska fastlandet. Vindarna är snurriga och växlar fort. Det blir inte lättare av att de fyra olika prognosmodeller vi tittar på ibland ger precis motsatt vindriktning. Vi hoppas kunna ge oss iväg de närmaste dagarna.

För alla er som inte hört det musikaliska mästerverk från 1999, kommer länken här. We are going to Ibiza. 

Solsting?
Formentera.

På slingriga vägar 


Vilken härlig upplevelse det var att få se Mallorca från landsidan. Vi åkte längs västra Mallorcas kust och passerade bland annat Andratx, Valdemossa, Deia, Pollenca och så ut till den nordöstra fyren. Vägarna var smala och slingriga, J körde som en biltjuv, A hade behövt lugnande men utsikten var fantastisk. Det var utmed denna kust som vi spenderade våra första dagar på Mallorca så det var extra kul att få se det från landsidan. 

Olivlund.
Valdemossa, bjöd på många gränder.

Fyren, Cap de Formentor
Här avslutades dagen.

Carbrera


Vi hade länge försökt få ett av de 50 eftertraktade tillstånden till nationalparken Carbrera. Äntligen blev det vår tur! 

Cabrera ligger ett par timmars segling från Mallorca. På vägen dit fick vi mycket vind och vågor och A:s sjösjuka gjorde sig påmind men tack vare saltlakrits gick det utmärkt. När vi kom fram lyste solen. Vi tog en jolletur intill Cantinan/baren och drack en öl i solnedgången, ett mycket trevlig och avslappnat ställe, helt i vår smak. 

På morgonen laddade vi för vandring till fyren. Fram med gympaskorna som legat undanstoppade i två månader, efter en timme kom skoskavet, tänk att vi redan vant oss vid att leva ett barfotaliv! 

Cabrera bjöd på vacker natur, sköna promenader och bad och en avslappnad stämmning, här hade vi velat stanna fler dagar, det finns mer att utforska.  

Bitvis regn och mycket vind på vägen dit.
Slottet.
Svettig tur uppför, bjöd på vacker utsikt.
Påväg mot slottet!
Ödlorna är svarta och sägs bara finnas här.
De var många! Men när J kom för nära med kameran anföll de.




Fyren syns i vyn, skoskav satte stopp för att komma dit.

Semester på Mallis

Turkost 29 gradigt vatten.
Cala Calobra, sägs vara Mallorcas vackraste vik.
Ingen av oss hade tidigare varit på Mallorca så vi såg fram emot att upptäcka Balearerna. Både Menorca och Mallorca har höga otillgängliga kuster som här och var bryts av en vik, cala, där man kan ankra. En del är små och rymmer bara ett par båtar medan det i andra kan ligga hundra båtar samtidigt.

Bristen på skyddade vikar och semestertider gör att man ankrar lite närmare varandra än vad vi är vana vid i Sverige. Hemma räknar man med att kunna snurra ett varv runt ankaret utan att slå i någon granne. Här är man nöjd om man inte behöver hänga ut fendrar. J studsar upp och ner på nätterna för att kolla om vi är på väg mot någon annan båt. I en vik tyckte båtgrannen att det var helt ok att vi bara var två meter från varandra. När J inte riktigt höll med försökte han med att lägga sin jolle som fender mellan oss. Efter lite diskussion slutade det med att J hjälpe homom att hitta en bättre plats mitt i natten.

Ett annat fenomen som inte är så vanligt hemma är nakensegling. A höll på att få morgonkaffet i vrångstrupen när det kommer en båt in i viken och rorsman inte har en tråd på kroppen. Det visade sig vara ganska vanligt, så nu har hon vant sig. Hon har dock synpunkter på att det bara är gamla gubbar som klär av sig.

Vi tog en tur in till Palma för att sträcka på benen och äta middag med Mariethe. Palma är en mysig stad när man kommer bort från de värsta turiststråken vid vattnet. Vi besökte katedralen, ett mäktigt bygge med fantastiska glasfönster. De hade låtit Gaudí smycka en alkov och bygga en takkrona över altaret. Väldigt gammaltestamentligt med ruskiga figurer i förvrängda poser. Det blev en sen kväll och pannlampan kom väl till pass när vi skulle leta upp jollen vi gömt i en klippig vik.

Katedralen i Palma
Gaudis vackra utsmyckning.
Vi räknade ut att vi nu använt båten lika mycket som vi gör på tre år hemma. Det förklarar varför saker börjar gå sönder. Skruvarna till nya rullfocken lossnade. Som tur var landade de på däck och kunde sättas tillbaka snabbt. Jollemotorn började läcka bensin och stanna på tomgång. Lite felsökning visade att flottören inte stängde så J fick plocka isär pch rengöra. Det lyckades utan att något föll i vattnet. Alla skotvinchar har fått service och är nu nysmorda. Flaggan har blåst sönder och A försökte sy om kanterna. Det blev en lite udda form på den så Mariethe fick ta med sig ny när hon kom på besök.

Vi har haft besök i två omgångar. Först kom Mariethe ner och seglade några dagar. Vi var lite nervösa då hon inte är så van vid båtliv, men det gick över förväntan. Akupunkturarmband mot sjösjuka och 30 grader i vattnet gjorde sjölivet behagligt.

Andraitx, här firade vi med underbar middag att Mariethe hade fyllt 60 år.
När vi lämnat henne plockade vi upp familjen Eliasson/Eriksson i Arenal. De är vana vid små båtar så vi hoppades det skulle fungera att vara fyra vuxna och två barn ombord. Vi hade tur med vindarna som var lätta och konstant NO så vi höll oss på SV-sidan av Mallorca och hittade fina ankringsvikar i Sant Jordi och Illetas. Nanna är duktig simmare och försökte lära oss rätt teknik för frisim. Efter ett par träningspass lyckades J simma en hel båtlängd utan att drunkna. Vi har fått bra tekniktips och skall fortsätta öva.

Härligt besök, Thomas, Nanna, Matilda och Lowe.