Månad: oktober 2017

Vi hyrde bil för att urforska Lanzarote. Första stoppet blev vulkanen Timanfaya. I dag är området runt vulkanen en nationalpark, sista utbrottet var 1824 och det förändrade landskapet och stora delar av ön täcktes av lava och aska. Det känns som om man är på en annan planet. Det svart/bruna landskapet som breder ut sig känns hårt och kantigt man ändå så levande – det fascinerar och vi blir tagna av det annorlunda landskapet. När kan kommit in i parken åker man en busstur runt i området, då får man verkligen se de olika skiftningarna som finns i lavan. I parken kan man besöka restaurangen Devils grill, där man lagar mat på värmen från vulkanen.

Arkitekten och konstnären Cesar Manrique (1991-1992) har ritat restaurangen i parken men på ön finns det många fler spännande platser han har gjort. Vi besökte Jameos del Agua som ligger inne i en vulkanisk tunnel. Trots att det byggdes 1966-1968 känns det modernt, allt utom utställningen som nu skulle byggas om.

De sista nätterna spenderade vi på södra Lanzarote vid Papagayo beach, det var gungigt men det bjöd på vackra vyer, sköna bad och en underbar solnedgång.

Sedan blev det nattsegling till Gran Canaria, med jagande delfiner, regn, dåligt med sömn, mareld och meteoritregn.

På Gran Canria låg vi utanför Pasito Blanco, där vi träffade på segelbåten Sea Wind (syseawind.blogspot.se). Det blev en busstur till Palma där vi besökte båtaffäter och ett museum kring Christoffer Columbus resor.

8 oktober lämnar vi Gibraltar för att segla till Kanarieöarna. Besättningen är utökad med Gustaf, Johans kollega. Datumet är valt dels för att det är nästan fullmåne så vi inte får kolmörker de första nätterna och dels för att tidvattnet är så att vi har medström ut på förmiddagen. Det betyder att vi kan ge oss av på morgonen och klara det hårt trafikerade Gibraltarsundet i dagsljus.

Vi har tur med vinden och det blåser ostan, 15m/s. På väg ut lägger vi oss när norra kusten för att få bästa medströmmen. Det syns en tydlig gräns i vattnet där strömmen går inåt mitt i sundet och vi forsar förbi en båt som går längre ut. Strömmen gör sjön kort hög och brant så det känns skönt när vi kommer ut ur tidvattenströmmen och kan vända söderut.

A har förberett massor med mat i vakuumpåsar för att matlagningen inte skall bli ett problem. Vi njuter av köttfärssås, taikycklinggryta, biff stroganoff, coq au vin. G är mäkta imponerad medan J blivit van vid god mat ombord och tycker detta är normalt.

Då vi inte gjort längre seglingar än 24h tidigare var vaktschema en stor fundering. Vi övervägde 3- och 4-timmarspass, med och utan överlappning vid vaktbyte. Det slutade med att vi hade 3-timmarsvakter från kl 9 på kvällen till 9 på morgonen. På dagen var alla mer eller mindre vakna och vi hade inget organiserat schema. Det fungerade bra, men den som började kl 12 fick två tretimmarsperider med sömn. A tyckte det fungerade, hon vaknar ändå mitt i natten i vanliga fall.

Predict Wind hade producerat ett förslag på weather routing som vi försökte följa. Vi uppdaterade varje kväll via sattellittelefonen och prognosen förändrades en del under resan. Dessutom skulle vi se till att hålla oss en bra bit från marockanska kusten. Vi hade hört om stora mängder fiskebåtar med varierande grad av lanternor och det ville vi undvika. Vi höll oss minst 50M från kusten och förväntade oss inga problem. Natt tre hojtar G till för att väcka J. Han har sett en massa blixtljus på vattnet. Det var kolmörkt ute och då kan ögonen få för sig att se saker som inte finns. Efter en del spanande i kikare identifierade vi det som ett flytande fisknät. Vi höll stort avstånd och tog oss förbi utan missöden.

Natten efter stod J vid rodret när det dök upp blixtljus runt om. Två stora lastfartyg verkade köra rätt igenom och vi höll ut mot öppet hav för att komma runt. När A kom upp för att lösa av började vi misstänka att vi valt fel väg. Det var vita ljus på båda sidor om båten och vi såg sökarljus från en fiskebåt mitt i gyttret. Efter en kort stund kom fiskebåten mot oss med bra fart och satte strålkastaren på oss. Det var en liten öppen båt med två marockaner i. Efter lite gestikulerande började de leda oss runt i labyrinten och vi kom ut på fritt vatten.

Nu är det inte bara marockaner som kan fiska. Vi skickade i en rev och plötsligt fick vi napp. En fin gulgrön Mai-mai hade fastnat på kroken. Den fileades och stektes i smör. Fantastiskt gott!

I gryningen efter fem dagar såg vi ljus från land dyka upp framför oss. Vår plan var att lägga oss på Graciosa norr om Lanzarote, men när vi anropade hamnen på VHF hade de ingen plats.

Sundet mellan Lanzarote och Graciosa är en så kallad accelerationszon. Det betyder att vinden pressas ihop mellan de höga bergen och ökar i hastighet. När vi närmade oss land var vinden kring 7m/s, men i sundet mellan öarna var det 10-12 med byar på 20m/s.

Vi funderade en stund på att ankra i viken väster om hamnen men på grund av den kraftiga vinden valde vi i stället att segla söderut längs Lanzarote till Arrecife.

Trötta, men nöjda förtöjde vi i hamnen som till A:s stora glädje hade finger pontoons.

Vi har lite jobb med båten efter resan. Bland annat upptäckte vi att VHF-antennen satt löst. Vi har också sporadiskt haft dålig mottagning och radarn stör AIS-mottagaren. Nägot är fel i antennkontakten. Det får bli en resa upp i masten för att åtgärda.

Gibraltar, enligt romarna Herkules pelare med inskriptionen non plus ultra (bortom detta, ingenting), är ett litet England mitt i sydeuropa. Man handlar med brittiska pund, är inte med i Schengen och mataffärerna är tydligt brittiska. Man har till och med brittiskt klimat. Vid ostlig vind bildas ett moln över gibraltarklippan som ger ett gråtrist fuktigt och kyligt väder. Mycket londonkänsla! På andra sidan viken lyser solen på spanjorerna.

För långseglare är det ett bra stopp för att bunkra. De har ingen moms och dieseln är helt skattefri. Vi betalade strax under 5kr litern.

Gibraltarklippan är också ett stort turistmål med tusentals besökare per år. Mest kända är nog aporna (makaker) som bor uppe på berget. De är kända för att snappa åt sig mat från oförsiktiga turister.

Vår båtgranne blev vittne till dett när han satt på topprestaurangen och en gäst lämnade dörren öppen lite för länge. En apa slank in, rusade till disken och fyllde famnen mes chipspåsar. Han hade lite svårt att få upp dörren då armarna var upptagna med godsakerna så han sparkade helt sonika till den och smet ur igen.

Berget rymmer också en hel del militär historia. Man kan besöka tunnelsystemet i berget som byggts sedan Nelson bekrigade spanjorerna.

Marinan var ingen höjdare. Personalen var ganska ointresserad av gästerna, wifi fungerade inte och vatten och el kostade extra. La Linea på spanska sida är förmodligare ett trevligare alternativ.

De sista förberedelserna för överfarten till Lanzarote är i full gång. Vi hade hoppats hinna byta batterier, men de är försenade på grund av något pappersstrul. Tillskott till besättningen, Gustaf, kommer med flyg dagen innan avfärd och väderprognosen ser bra ut.

Vi har seglat till Afrika! Visst låter det helt overkligt! Vi gick i från Duquesa, i Spanien, efter frukost, med 35M framför oss. Ju närmre vi kom Gibraltar ju konstigare blev sjön. Det var vind från ett håll och ström från ett annat, kort och guppig sjö. Men vi hade flyt när vi korsade sundet och behövde inte göra någon manöver för att inte köra på någon av alla de fartyg som passerar igenom sundet. Vinden ökade och när vi skulle in genom pirarmarna i Ceuta, så friskade det i rejält.

Ceuta är en stad som ligger i den Spanska enklaven på den nordafrikanska Medelhavsidan, granne med Marocko. Det är en stad med många vackra hus och mycket skulpturer. Även om det är en Spansk enklav så hade staden mycket mer afrikanska influenser, mat, kläder mm. I gästhamnen, marina Hercules, fanns bara en toa/dusch, så det blev ofta lång kö. De skulle även behövt jobba sin miljöprofil, det var mycket diesel på vattnet.

Ceuta erbjuder också bra shopping, mycket modekläder, fina designer märken och så bra sportaffär. A har länge letat efter att par bra fenor, det hittade vi. J har nu en tunn våtdräkt och det bästa av allt, vi har köpt ett nytt fiskedrag, så att vi nu kan fiska stora fiskar.